Creed

Kan-inte-sluta-lyssna.

Open up the sky, fall down like fire

Ja, må dom leva uti hundrade år

Födelsedagsfiranden avlöser varandra på löpande band. Både en 90-åring och en 89-åring har vi hunnit fira nu i september och i eftermiddag ska vi sjunga "Ja må hon leva" för en nybliven 96-åring. Den äldre generationen i min släkt är ett gäng riktiga krutgummor!

The falling leaves of red and gold

Kylig och frisk luft, skogens färgglada höstkläder och stjärnklara nätter med minusgrader. Dimma över älven, frost på marken och bärplockning som resulterar i både blå och röda bär. Jag får liksom inte nog, utan njuter oförskämt mycket av att vara ute i naturen så mycket som jag bara hinner och orkar.

Kan inte minnas att jag någonsin tidigare har älskat hösten på det här sättet. Kanske är det ett resultat efter ett år i staden, då jag nu tycks ha ett omättligt behov av tystnad och att andas ren luft.

Som om hela himlen brann

Last night

I have set my rainbow in the clouds

Regnbågen har dykt upp på himlavalvet flertalet gånger under de två senaste veckorna. Elva (!) regnbågar räknar jag till att jag har sett, ibland två på samma gång!

Dansa pausa pausa pausa

Den senaste veckan har jag ägnat mig åt terapi av olika slag. Nästan varje dag, oavsett väder, har jag varit ute i skogen med min 81-årige morfar. Planterat tall och gran, kapat träd och plockat litervis med blåbär och lingon. Något mer avstressande kan jag knappast tänka mig. Att få vara ute i naturen, låta kroppen jobba och hjärnan vila. Tankarna har fått vandra fritt och det är fascinerade vilka ämnen som har ploppat upp i huvudet när jag inte har försökt kontrollera det. Efter några timmar ute på ett kalhygge infann sig ett lugn hos mig, som jag på sistone har saknat.

Jag har tränat och promenerat och cyklat långa sträckor med hunden. Badat bastu och sedan gått och lagt mig före midnatt, för att morgonen efter vakna utvilad. Pratat i telefon med älskade vänner, kramat mina småsystrar och känt mig som världens rikaste människa. Suttit vid pianot och låtit fingrarna trolla fram melodier utan varken början eller slut. Lyssnat på fantastisk musik och sjungit med för full hals. 

Igår drog jag igång en storstädning som hette duga och gick igenom alla mina ägodelar. Slängde saker, rensade ut kläder som inte längre används och sorterade papper. Fastnade i ett hav av gamla brev och dagböcker och förflyttades snabbt några år bakåt i tiden. "Det tar så lång tid att städa när man är läskunnig" som min mor sade när jag i morse med trötta steg kom in i köket, efter att ha gått och lagt mig alldeles för sent igår kväll. 

Jag behövde verkligen det här. Tid till att få ordning på en del saker och att få vara hemma mer än bara några dagar i följd. Tid till att ladda batterierna och fylla på med nya krafter inför höstens utmaningar. Imorgon startar den första i ledet och det känns enormt spännande!