2012 - the year of my life

Det är med glädje och stolthet som jag blickar tillbaka på ett år som varit fyllt av utmaningar, äventyr och framgångar. En tolv månader lång fullspäckad resa vars intensitet sällan avtog. 2012 blev året då extra allt snarare var regel än undantag. Prövningarna har aldrig varit större, men samtidigt har jag nog inte tidigare varit så genuint glad, nöjd eller haft så roligt. Ett fantastiskt år som gav mig flera viktiga verktyg att använda i det fortsatta byggandet av min framtid. 

 

Mitt jobb som volontär på ett hostel för hemlösa utmanade mig på sätt som för någon utomstående kan vara svårt att förstå. Jag har upplevt situationer som de flesta förmodligen aldrig kommer att hamna i och att tillbringa så mycket tid med trasiga och utsatta människor är inget man går oberörd igenom. Om jag tyckte att jag var öppensinnad förut så är det ingenting jämfört med vad jag har blivit under det senaste året. En enorm respekt för människor, avsett bakgrund eller social ställning, har vuxit fram och varit ett betydelsefullt verktyg i mitt arbete. Jag är inte rädd för det okända, snarare nyfiken och intresserad.

Under de sista månaderna på jobbet växte jag mycket i min arbetsroll och började allt starkare känna att jag hade hittat rätt. Bekräftelse från omgivningen förstärkte känslan, mina kollegor lovordade mig och jag fick beröm ända uppifrån de högsta cheferna inom organisationen. När jag med tårar i ögonen lämnade mitt älskade jobb för att flytta tillbaka till Sverige kände mig så tacksam och stolt över mitt år. På ryggen hängde min ryggsäck fylld av fantastiska erfarenheter, nya lärdomar och ett gott självförtroende. Jag hade inte bara lyckats göra folk i min omgivning mer än nöjda, utan även levt upp till mina egna förväntningar. Jag är på rätt väg och har uppenbarligen mycket av det som krävs för att nå mitt mål. Det känns stort!

2012 blev sannerligen ett år då jag i olika jobbsammanhang fick visa vad jag går för. Tillbaka på svensk mark igen fick jag ett oväntat jobberbjudande från SVT som jag utan att tveka tackade ja till. Ett jobb som jag inte hade någon som helst tidigare erfarenhet av, men som visade sig passa mig alldeles utmärkt. Många slitsamma arbetstimmar under få dagar, samtidigt som det var fantastiskt rolig och lärorik upplevelse. Jag har lärt mig att med en öppen attityd klarar jag det mesta och förmodligen också bra mycket bättre än jag själv trodde att jag skulle göra.

Jag har utforskat okänd mark och många gånger fallit fritt samtidigt som jag verkligen har landat i mig själv. Jag känner mig starkare och tryggare än tidigare, vet mitt eget värde och vågar stå upp för den jag är. En trygghet som inte är bunden till någon plats eller några människor. Jag har bott i ett land långt bort från min familj och mina närmaste vänner, inte haft några andra svenskar i min närhet och större delen av min vakna tid har jag pratat engelska. Saker som jag egentligen inte har sett som någon utmaning, men som man såklart ändå växer och lär sig saker av. Jag har upptäckt och lära känna helt nya sidor hos mig själv, som ett resultat av otaliga flygturer där jag bara kastat mig ut utan en tanke på om det ens skulle bära eller vart jag skulle landa.

Att flytta tillbaka till Sverige visade sig vara en större prövning än väntat, även om jag var mentalt förberedd på det. Det var kämpigt att hitta en ny plats i ett gammalt och välbekant sammanhang, men jag gav mig tusan på att göra något bra av månaderna hemma i Tornedalen. En tuff tid då mycket av det som hänt tidigare under året var redo att bearbetas, men min beslutsamhet gav resultat och jag kan nu nöjt blicka tillbaka på fina månader. 

 

Det frö av kreativitet som hade såtts året tidigare växte till sig och slog under 2012 ut i full blom. Kameran hängde med mig överallt, jag klippte och klistrade i timmar men framför allt så skrev jag. Mer regelbundet än tidigare och mest vardagsbetraktelser till bloggen, men när jag började kursen i kreativt skrivande utmanades jag också till att skriva längre skönlitterära texter. Jag kan tydligt se min egen utveckling och hoppas kunna fortsätta den även under det nya året.

Jag kommer att minnas 2012 som händelsernas år, då minnen för livet skapades. Ett år då jag vågade och klarade av mer än jag någonsin hade trott var möjligt. En tid då jag verkligen levde i nuet och älskade livet. Det finns mycket mer att säga om det kanske hittills roligaste året i mitt liv, men jag sätter punkt här och blickar framåt. Min magkänsla säger mig att det nya året kommer bli minst lika intensivt och bra som föregående år.  

2013 – let’s do this!