So I did

Igår fick jag ett brev av den handskrivna, roliga och personliga sorten. Jag som verkligen älskar att få brev gjorde precis som jag alltid brukar göra. Slet direkt upp kuvertet och började läsa samtidigt som jag sakta promenerade ner längs grusvägen från brevlådorna. Trampade i en vattenpöl eftersom jag inte såg mig för, fullt koncentrerad på brevets innehåll. Ett brev daterat 18/8 för ett år sedan, skrivet in i framtiden och jag förvånades över hur mycket kloka tankar avsändaren hade lyckats få ner på en och en halv A4-sida.

Förväntningar inför det kommande året, tolv månader som nu tillhör det förflutna. Tankar om vilka lärdomar som nu skulle finnas i bagaget och drömmar som vid det här laget skulle vara uppfyllda. Jag log stort när jag konstaterade att det mesta som stod i brevet idag faktiskt är verklighet. Ryggsäcken är full av nya erfarenheter och drömmarna är inte längre drömmar, utan fantastiska minnen och upplevelser. Brevet var på ett sätt det slutliga bekräftandet och beviset på ett framgångsrikt år. 

Ett brev skrivet av Liv(et)-innan-Skottland, adresserat till Liv(et)-ett-år-senare.

I believed, I could and so I did!