tisdag 15 mars 2011

Livskvalitet

Jag åker ner på älven, där isen ligger tjock. Skejtar på hårda skoterspår som nu är täckta av ett lager nysnö. Hunden springer några meter framför mig och jag får jobba hårt för att hålla hans tempo. Det sista dagsljuset färgas rosa och ramar in de blåvita bergen på andra sidan älven.

Vi åker upp i skogen och möts av några renar som korsar vår väg. Jag är beredd på hunden plötsliga tempoväxling och lyckas fortsätta utan att trassla in skidorna i kopplet. Skejtar snabbt vidare och följer en skogsväg som verka sluta där bergen tar vid.

Någon kilometer längre in i skogen passerar vi ett rengärde, där en hjord med renar befinner sig utanför fållorna. Tre renar springer framför oss några hundra meter, innan de slutligen viker av från vägen och in i skogen där granarna står täta.

Sista biten hem åker vi igenom byn och hunden springer med tungan hängdes på sned. Det känns som att vi flyger fram och jag ser på honom hur nöjd han är. Det är jag också.

Utan tvekan dagens höjdpunkt. Jag tror att det är det här som kallas livskvalitet. 

1 kommentar:

  1. Jag måste komma och hälsa på, låter så gediget!

    SvaraRadera